Alla kan bli hjältar – åtminstone för en dag

Ungdomarna bar kostymer och vita klänningar. På deras huvuden satt vita mössor som liknade små svampar. De flesta var påverkade av innehållet i aluminiumburkar som skakades och skvättes över bussfönstren. Trängseln på Stationsgatan var hysterisk när studentflak och linjetrafik skulle samsas. På några flak skrek de som stuckna grisar. På andra såg de mest uppgivna … Fortsätt läsa Alla kan bli hjältar – åtminstone för en dag

Människor jag minns – Bäckagubben

Bäckagubben minns jag. En man som levde i samhällets utkant och som for förbi på sin moped. I mitt minne svischar han på sin Crescent precis så som den där motorcyklisten i Fellinis Amarcord. Hans verkliga namn lärde jag mig aldrig. Han var min alldeles egen Näck i gummistövlar, blåbyxor och keps. I mitt huvud … Fortsätt läsa Människor jag minns – Bäckagubben

Människor jag minns – Anders

Anders minns jag från Säters järnvägsstation. Det hände att jag satt på en bänk invid stationsbyggnaden. Någon gång skulle jag åka iväg. Ibland satt jag istället och väntade på att någon skulle komma. Med Anders var det inte så. Han skulle ingenstans. Resenärerna intresserade honom egentligen inte heller. Det var godsvagnarna han observerade. Vi kom … Fortsätt läsa Människor jag minns – Anders

Min tandläkare får mig att tänka på Chuck Norris

I lördagens DN läste jag om den koreanske poeten Ko Un. Artikel om Ko Un i DN 3 juni 2017 En artikel som genast fick mig att gå till biblioteket. Poeten som blev munk efter traumatiska upplevelser under Koreakriget och som valde att lämna tempellivet för att engagera sig politiskt mot militärdiktaturen. Honom vill man … Fortsätt läsa Min tandläkare får mig att tänka på Chuck Norris

”Äntligen en ny dag.”

En man i äldre medelåldern irrar runt i slitna kalsonger. Nakna fotsulor mot parkettgolvet. Vaknat upp till en pingstdag. Mötts av nyheten om ännu ett terrordåd. Kroppen dränerad på all energi. Inte en gång till! Vad är detta för jävla värld? Tittar upp mot bokhyllan – möts av Mumintrollet och den där mexikanska liemannen. Är … Fortsätt läsa ”Äntligen en ny dag.”

Zen enligt Busch

Busch drog sin sopsäck längs den mittgång som skiljde tallriksmaskinerna från foliemaskinerna och packlinjen. Det gick mycket sakta. Så sakta så om sakta någonsin ska definieras vetenskapligt så bör enheten vara Busch. En snigel rör sig till exempel, mellan tummen och pekfingret, i sisådär 2,5 Busch. Hans vandringar var liksom arketypiska. En stor fet karl drar … Fortsätt läsa Zen enligt Busch

Pärlor av plast

Redan när jag stiger på tåget i Lund inser jag att förbindelsen vidare mot Falun kommer att spricka. Krackeleringar i de kollektiva förbindelserna som jag numera möter med ett stoiskt lugn. Den kvinnliga tågmästaren lovar att återkomma men hennes lite sorgsna leende inger inget hopp. Jag flackar lite med blicken och fäster den vid en … Fortsätt läsa Pärlor av plast

En motståndsficka

Buss 518 är balsam för själen. Svettig, förvirrad och tågförsenad ankommer man Stehag. Då står den där - den gula bussen som tar en till Röstånga via Stockamöllan och Billinge. Ibland låtsas jag att jag sitter på postdiligensen mellan Höör och Klippan. Den gick bitvis samma sträcka och det var på grund av den som … Fortsätt läsa En motståndsficka

Högersläggor och den första klunken öl

Krister Bryggare hade en fruktad högerslägga från nio meter. Han var inte lika fruktad när det gällde bollplacering men han drog alltid till med full kraft. Rätt ofta gick bollen också in. Krister Bryggare var en av handbollsklubben GK Panterns storskyttar. Nu ska inte detta handla om handboll hur gärna jag än vill berätta om … Fortsätt läsa Högersläggor och den första klunken öl

Spermien, livmodern, döden och en kratta på ett bord

Jag tänker på det där med att födas. Spermien som tränger in i ägget. Den där livmodern där cellerna delas och där man växer. En liten illbatting som ska möta världen. Vad kan hen hjälpa om pappa är IS-krigare eller medlem i Nordiska Motståndsrörelsen. Om mamma jobbar med media eller syr våra skjortor i Bangladesh. … Fortsätt läsa Spermien, livmodern, döden och en kratta på ett bord