Hänryckning i rostbälte

Pingsthelg i Grängesberg. En plats man kan förhålla sig till på många olika sätt. En cyniker ser allt det som flagnat. Fnyser åt dessa män med rondör som mumsar bakverk man minns från sextiotalet. Män som sitter på Citykonditoriet med keps och blåtandssnäcka i högerörat - som om de ständigt väntade på samtal. Förmodligen samtal … Fortsätt läsa Hänryckning i rostbälte

Mina läppar har fladdrat

Det är rädslan och lyckan från fladdrande läppar jag minns från min barndom. Mitt första minne är kyrkklockorna. Jag höll min farmor i handen och vi var på väg mot Svalövsgården – eller Svalegården som hon sa. Hon var ingen vidare barnvakt. Ängslig och rädd för världens alla faror. Universalmedicinen hette barnalbyl. Den var verksam … Fortsätt läsa Mina läppar har fladdrat

Om att göra någonting viktigt

Mycket tid går åt till att göra ingenting. Det är okej. Man ska inte förakta ingenting. Ingenting fyller också sin plats. Men man borde också göra någonting. Någonting som är viktigt. Någonting som betyder något på riktigt. Något man inte gör bara för att ha råd att gå på systembolaget eller för att samla meningslösa … Fortsätt läsa Om att göra någonting viktigt