Anteckningar om förolämpningar jag utsatts för…

Bitterheten ligger som en sliten filt över våra liv. En trådsliten sådan där som Viola Gråsten designade åt Tidstrands i Sågmyra. De röda är snyggast. Det blev inte som vi trott. Det har vi lärt oss i ”livets hårda skola”. Livet är sällan som i teveserierna från drömfabrikerna. Det är skevt och det värker i … Fortsätt läsa Anteckningar om förolämpningar jag utsatts för…

Om vevaxlar och döden…

Kära dagbok. 23 januari. Har fått en tillfällig knäpp och inbillar mig att jag ska förbättra min tyska.Lyssnar på radio - Westdeutscher Rundfunk. Fråga mig om lokalpolitiken i Nordrhein-Westfalen. Jag vet en del. De debatterar i deras Landtag om onlinecasinon och sockerskatter. I går desarmerade de en bomb i Köln. Ikväll har det bildats en … Fortsätt läsa Om vevaxlar och döden…

Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Man är en livets klädhängare. Jag satt på bussen hem. Gör ofta det. Vill ju hem. Vill inte springa runt i ett årshjul av verksamhetsplaner, tertialrapporter och fucking policys. Bloody fucking policys. Vi är ju liksom av kött och blod. Inte av papper. Sen får det vara hur digitalt som helst. Luktar gör det inte. … Fortsätt läsa Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Vad hästar eventuellt har mellan benen och tillståndet för den svenska humorn.

Min farsa brukade berätta roliga historier. Roliga och roliga förresten. Jag tyckte det då. Skulle nog inte tyckt det idag. Det var enkla historier av den typ man kunde läsa i ”En rolig halvtimme”. De var inte PK och många var sexistiska. De funkade när han var bingoutropare och auktionsförrättare. Skämt för landsbygd och inte … Fortsätt läsa Vad hästar eventuellt har mellan benen och tillståndet för den svenska humorn.