Vägbyggen, broar och en anledning att utbringa en skål

Livet lunkar på och nog borde man göra något mer beständigt innan man dör. Murar byggs det dock av andra och hus är för komplicerade. Nej, man borde bygga en väg eller möjligen en vackert välvd stenbro.  Sådant som binder samman och förenar. Morfar Nils var grovarbetare och periodvis jobbade han vid ”Vägen”. Det var … Fortsätt läsa Vägbyggen, broar och en anledning att utbringa en skål

En man med gener från Backaryd

Jag träffade min biologiska morfar sent i livet och han hade då tagit stora kliv in i demensen. Han hade jobbat som inseminatör vilket jag tyckte var lustigt och han log vackert. Hans fru hette Lydia och hon sjöng andliga sånger till mandolinackompanjemang. De hade en tavla med en stor änglakör över soffan. Sådant fanns … Fortsätt läsa En man med gener från Backaryd

Vackra resor gjorda med en trampsymaskin

Plötsligt hör jag det rytmiska ljudet av min mormors trampsymaskin. Jag tror den var av märket Husqvarna. Trampsymaskinen tog mig från kontinent till kontinent på min resa mellan alla de där fantasieggande prickarna i den gamla atlasen. Ljudet kommer till mig när jag skriver ner ett boktips. Redaktören för Vagabond, Per J Andersson, har skrivit … Fortsätt läsa Vackra resor gjorda med en trampsymaskin

Att äntligen en dag få resa ett monument över det som skaver och är skevt

6 mars. Måndag morgon. Vaknade tidigt. Alltför tidigt. Plirade mot rullgardinen och det sipprande ljuset från gatubelysningen. Överjaget greppade min hand och tillsammans stängde vi av de båda väckarklockorna i förtid. Under den tid havregrynsgröten puttrade på glashällen betraktade jag skeptiskt mitt ansikte i badrumsspegeln. Jag lät rakborsten måla med breda drag av lödder över … Fortsätt läsa Att äntligen en dag få resa ett monument över det som skaver och är skevt

Tre tunnland mitt på slätten

Grovarbetaren Nils Sjögren var den gränslösa kärlekens outgrundliga zenmästare. Nils var nästan alltid klädd i blåkläder. Han var så tyst att jag inte längre minns hans röst. Han var min morfar. Inte biologisk men om sådant talade man inte. Hans kärlek var lika sträv och stark som hans högerhand. Ofta vilade den på min axel. … Fortsätt läsa Tre tunnland mitt på slätten