Det går ett spöke runt Europa…

Lördag morgon i ett slokörat land. Vaknar i en värld som tittar nerför ett stup. Detta kan gå bra. Det slingrar alltid stigar. Det finns alltid vägar att gå. Vi har gått dem förr. De som vädrar diktatorisk morgonluft kan sätta i halsen. Det har de gjort förr. Det är dropparna av saliv vi undviker. … Fortsätt läsa Det går ett spöke runt Europa…

En fredag då änglarnas vingslag inte lämnar några spår i vår hud…

I tider när virus tar vägen förbi vårt immunsystem. När larmet och stojet får oss att tro att vi står med vår sista lilla slant vid stranden av floden. Den som rinner mörk och hemlighetsfull och där tårpilarnas grenar böjer sig över det mörka vattnet. Där vid den flod där vi väntar på den skrangliga … Fortsätt läsa En fredag då änglarnas vingslag inte lämnar några spår i vår hud…

Kärlek i coronans tid.

Plötsligt stod hon där. Lutad mot sin rullator i den bleka marssolen. Hon lever och hon njöt av värmen. Henne har vi inte sett på hela vintern.  Den gamla frälsningssoldaten med en katt som har en avhuggen svans. En svans som jag trodde var en petrifierad bajskorv första gången jag såg den. Hon som har … Fortsätt läsa Kärlek i coronans tid.

En åsna, klister och att vakna med kramp i foten.

Tredje mars Så blev det återigen tisdag i världen och marken var alldeles vit. De gröna gummistövlarna blängde uppfordrande från sin plastpåse i garderoben. Idag blev vi åter vänner. Vaknade i natt med kramp i min vänstra fot. Låg en stund och masserade den. Funderade på alla de människor i denna värld som exakt samtidigt … Fortsätt läsa En åsna, klister och att vakna med kramp i foten.

Anteckningar om förolämpningar jag utsatts för…

Bitterheten ligger som en sliten filt över våra liv. En trådsliten sådan där som Viola Gråsten designade åt Tidstrands i Sågmyra. De röda är snyggast. Det blev inte som vi trott. Det har vi lärt oss i ”livets hårda skola”. Livet är sällan som i teveserierna från drömfabrikerna. Det är skevt och det värker i … Fortsätt läsa Anteckningar om förolämpningar jag utsatts för…

Om vevaxlar och döden…

Kära dagbok. 23 januari. Har fått en tillfällig knäpp och inbillar mig att jag ska förbättra min tyska.Lyssnar på radio - Westdeutscher Rundfunk. Fråga mig om lokalpolitiken i Nordrhein-Westfalen. Jag vet en del. De debatterar i deras Landtag om onlinecasinon och sockerskatter. I går desarmerade de en bomb i Köln. Ikväll har det bildats en … Fortsätt läsa Om vevaxlar och döden…

Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Man är en livets klädhängare. Jag satt på bussen hem. Gör ofta det. Vill ju hem. Vill inte springa runt i ett årshjul av verksamhetsplaner, tertialrapporter och fucking policys. Bloody fucking policys. Vi är ju liksom av kött och blod. Inte av papper. Sen får det vara hur digitalt som helst. Luktar gör det inte. … Fortsätt läsa Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Vad hästar eventuellt har mellan benen och tillståndet för den svenska humorn.

Min farsa brukade berätta roliga historier. Roliga och roliga förresten. Jag tyckte det då. Skulle nog inte tyckt det idag. Det var enkla historier av den typ man kunde läsa i ”En rolig halvtimme”. De var inte PK och många var sexistiska. De funkade när han var bingoutropare och auktionsförrättare. Skämt för landsbygd och inte … Fortsätt läsa Vad hästar eventuellt har mellan benen och tillståndet för den svenska humorn.