Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad
. När jag går över asfalten vill jag att mina fotsteg hörs med en alldeles särskild resonans.
En morgon i juli. Lite kyligt när man står där och pissar på komposten. Tranorna låter i fjärran. De har varit oroliga några dagar. Flugit lågt över skogen och fört oväsen. Pissandet tar sin tid. I min ålder hinner man tänka. Glor rakt in gläntan i väntan på De Sista Dropparna. Tänker på tranornas oro … Fortsätt läsa En port mot universum
Granarna har fallit. Sågade är de. Huggning pågår. Ska få låna Kristers klyv. Men drar på det. Yxhugger tillsvidare. Det är liksom meditation och workout på samma gång. Ärret under vänsterhandsken manar till försiktighet. Kroppen minns yxan som slant. Är på många sätt en rätt värdelös man. Har väldigt få av de färdigheter som män … Fortsätt läsa Lite om konsten att hugga ved.
Trigonometrin var inte riktigt min grej. Den och att ta ut satsdelar. Men jag kunde beräkna vinklar. Jag kunde vinkla mina skinkor mot stolen i klassrummet på Centralskolan. Kunde hitta exakt den rätta vinkeln för den perfekta brakaren. Hade man tur hade man ätit något som förhöjde upplevelsen. Äggmök är en klassiker. Jag vet inte … Fortsätt läsa Om flatulens i midsommartid
Skulle vilja sitta någonstans i solen. Sitta med någon eller några jag älskar. Några flaskor rödvin. Inte för fint. Inte för billigt. Gärna något italienskt. Skulle spela den gamla dängan ”Meravigliosa creatura” på repeat. Skulle ha skrålat med Gianna Nannini när hon sjunger ”Amo la vita meravigliosa”. Jag älskar det underbara livet! https://open.spotify.com/embed/track/22PDt2TH3TezXffYMOMUzc Så är … Fortsätt läsa Jag älskar det underbara livet!
Kära dagbok! Idag är det torsdagen den 4 februari. Jag vaknade tidigt. I Falun visade termometern på –14. Jag kollade SMHI och såg att det var 0 grader i Reykjavik. Det var det också i Höfn. Höfn ligger vid havet och vid foten av Vatnajökull. Numera bryr jag mig en hel del om Vatnajökull. Det … Fortsätt läsa Anthony Hopkins och Anders Södergrens rumpa
En räknare jag startat i datorn säger att det är 1072 dagar till kvar pensionen. Det hela känns mycket patetiskt. Minns en trafikplanerare på Kalmar länstrafik som hade en sådan när jag gjorde ett studiebesök där för väldigt många år sedan. Då var man mitt i karriären och fnös åt sådant. Nu är man där. … Fortsätt läsa Vingmutter och livet efter detta
Plötsligt blev allt väldigt vitt. Ett tjockt lager över tillvaron. Det kändes lite ovant. SMHI började höja sina varnande fingrar. Lunchpromenaden blev lite tyngre. Backarna upp mot Lustigknopp sög mer än vanligt. Läste om mål och nyckeltal i förvaltningens verksamhetsplan. Sådana blir lätt snömos. Ett tjockt lager av ord i verksamheter där orden är viktigare … Fortsätt läsa Verksamhetsplaner vackrare än buffelmän.
Så är det ännu en fredag i världen. En fredag i oktober. En president vi inte tycker om har fått Covid. Det önskade vi honom inte. Trots allt. I oktober ska man predika det mänskliga kamratskapets evangelium. När hösten kommer ska man leta efter det människorna döljer bakom maskerna. Stämplade ut en timme och gick … Fortsätt läsa Det mänskliga kamratskapets evangeliun
I helgen såg jag en dokumentärfilm av Laurent Hasse - Happiness… Promised Land. Efter en bilolycka ger sig Laurent, som en del i en läkningsprocess, ut på en flera månader lång fotvandring från Pyrenéerna till Dunkerque. Han vandrar genom en vintrigt vackert fransk landsbygd ensam med sin kamera. Tar den tid det tar. Stannar där … Fortsätt läsa Le bonheur… Terre promise
Fyllde ryggsäcken ikväll på Hemköp. Bar en gul kasse bredvid i handen. En sakta promenad igenom stan. Det sorlades på krogarna. Det är dom väl unt.Sorlet i sig är nog medicin för svultna själar. Det var lite ungdomsgäng som drog omkring. Några förälskade par gned sig mot varandra. Några cyklar. Några gubbar som jag - … Fortsätt läsa Bröd och vin. Korv, mjölk och getter… Den är vacker. Världen.
om teknik, miljö och samhälle av Nina Wormbs
härifrån sett
modifierade sanningar
