En fyllekaja och en hylla med konserver i Torrlösa. Rapport från den tjugotredje tusende etthundrafemtio sjätte morgonen i ett liv.

Dagarna står på rad. Vaknar och går på toaletten. Tvekar mellan sommaryoghurten och vintergröten. Det blir gröt. Finns lite äppelmos kvar från det gamla trädet i Eriksvenstorp. Sista burken från frysen. Prasslar med morgontidningarna. Falu-Kuriren går fort. Ibland undrar vi varför vi har den kvar i pappersformat. Sällan något som intresserar på djupet. Fast det … Fortsätt läsa En fyllekaja och en hylla med konserver i Torrlösa. Rapport från den tjugotredje tusende etthundrafemtio sjätte morgonen i ett liv.

Noteringar från en resa med linje 350.

Hunden sket i Kvarnparken. En lite stressad gubbe förklädd till hundvakt prasslade med den sladdriga svarta påsen som följt med. Onsdag. Krispig morgonluft. Gubben med hunden unnade sig ett extra andetag. Stressade uppför Gustavs torg. Slängde in hunden. Rotade fram ett hundgodis ur skafferiet. Funderade en stund om han skulle väcka kvinnan i sovrummet. Säga … Fortsätt läsa Noteringar från en resa med linje 350.

En vuxen mans tårar. Pass It On.

Om ni velat se en vuxen man gråta. Då skulle ni tagit bussen. Tro inte på Françoise Sagan och hennes gråt i Jaguaren. Skit i Jaguarerna. Åk kollektivt. Det är på bussen det sker. Det är på bussar män gråter. Åtminstone denne man. Om ni velat se en vuxen man gråta. Då skulle ni kallat … Fortsätt läsa En vuxen mans tårar. Pass It On.

Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Man är en livets klädhängare. Jag satt på bussen hem. Gör ofta det. Vill ju hem. Vill inte springa runt i ett årshjul av verksamhetsplaner, tertialrapporter och fucking policys. Bloody fucking policys. Vi är ju liksom av kött och blod. Inte av papper. Sen får det vara hur digitalt som helst. Luktar gör det inte. … Fortsätt läsa Just idag låter jag nu vara nu – och bara nu.

Alla kan bli hjältar – åtminstone för en dag

Ungdomarna bar kostymer och vita klänningar. På deras huvuden satt vita mössor som liknade små svampar. De flesta var påverkade av innehållet i aluminiumburkar som skakades och skvättes över bussfönstren. Trängseln på Stationsgatan var hysterisk när studentflak och linjetrafik skulle samsas. På några flak skrek de som stuckna grisar. På andra såg de mest uppgivna … Fortsätt läsa Alla kan bli hjältar – åtminstone för en dag

En motståndsficka

Buss 518 är balsam för själen. Svettig, förvirrad och tågförsenad ankommer man Stehag. Då står den där - den gula bussen som tar en till Röstånga via Stockamöllan och Billinge. Ibland låtsas jag att jag sitter på postdiligensen mellan Höör och Klippan. Den gick bitvis samma sträcka och det var på grund av den som … Fortsätt läsa En motståndsficka

Kundservice – in memoriam

En sliten hand sträcktes över receptionsdisken. Ett par rödsprängda ögon tittade försiktigt in i mina. Vi skakade hand och han sa ”Du är en bra människa. Du är som klippt och skuren för det här jobbet och det är inte bara fyllesnack.”  Det kändes den gången som att få en kungamedalj. En sån man får … Fortsätt läsa Kundservice – in memoriam

I väntan på Yngve

Det var en eftermiddag för så där sex-sju år sedan. Jag satt på mitt dåvarande kontor på Borlänge busstation med utsikt över bussplanen där bussarna kom och gick. Destinationerna var många om än inte särskilt exotiska - Falun, Mockfjärd, Ludvika och Torsång. I väntsalen luktade det mänskliga möten och medhavd smörgås. Udda telefonsamtal brukade kopplas … Fortsätt läsa I väntan på Yngve

Säkert! Snooza

2 mars Med havregrynsgröten i ryggen äntrade jag staden. Slaggatan rullade nyvaknad ut sig ända bort mot Knutpunkten.  Så här en kvart senare än vanligt var alla perspektiv som förskjutna. Den grå slitna kvinnan med den nytända ciggen som jag brukar möta i höjd med bokhandeln var spårlöst borta. Den lilla hop i gula jackor … Fortsätt läsa Säkert! Snooza