Om Nyhavn, farmor och skitiga danskar

Min farmor Anna hade bara varit i Danmark en gång. ”Aldrig mer”, sa hon och skakade på huvudet när ämnet kom upp.  Hon blev så upprörd när hon tänkte på danskarna att hon fick tända en mentolcigarett. Med den i handen ställde hon sig sen på sitt karaktäristiska sätt vid dörrkarmen mot vilken hon kliade … Fortsätt läsa Om Nyhavn, farmor och skitiga danskar

Berndt, fusket och en röd pall i galon

Berndt svarar aldrig på mina mejl. Jag har googlat och nuförtiden är han rektor någonstans i Sydsverige. Jag har sett bilder som sägs vara han. Dom visar en gubbe som jag inte känner igen. Jag har provat att kontakta honom några gånger. Bara för att säga hallå sådär i största allmänhet. Jag har inte alls … Fortsätt läsa Berndt, fusket och en röd pall i galon

Omvärldsanalys gällande trollens bosättning mitt ibland oss

Jag har en lite komplicerad relation till troll. Nuförtiden tycks de genomgå en renässans. Trollen börjar liksom bli á la mode och finns i alla möjliga slags sociala kanaler.  När man som jag jobbar med allmänna kommunikationer så har man dem understundom i en lur vid sitt öra. Där passar de ganska bra för jag … Fortsätt läsa Omvärldsanalys gällande trollens bosättning mitt ibland oss

Vägbyggen, broar och en anledning att utbringa en skål

Livet lunkar på och nog borde man göra något mer beständigt innan man dör. Murar byggs det dock av andra och hus är för komplicerade. Nej, man borde bygga en väg eller möjligen en vackert välvd stenbro.  Sådant som binder samman och förenar. Morfar Nils var grovarbetare och periodvis jobbade han vid ”Vägen”. Det var … Fortsätt läsa Vägbyggen, broar och en anledning att utbringa en skål

Via Dolorosa eller fucking bloody långfredag

Man vaknar mycket tidigt till en grå dag som svagt skymtar genom smutsrandiga fönster. Det ligger lite snö på taken och termometern visar att vintern tagit sig ett återfall. Man begrundar sina smutsiga kalsonger. Byta? Nä, vi väntar till frälsaren är uppstånden. Det står inte på. Golgatavandringens första station är badrumsvågen. Man tror inte sina … Fortsätt läsa Via Dolorosa eller fucking bloody långfredag

Tanter, bakelser och ett mystiskt ljus över slätten

Livet var som en mycket smal stig. Ibland gick man den alldeles rakt fram. Ibland vek man av in på Svalegatan. Man kunde ställa sig och titta rakt upp i himlen. När solen gått ner bodde det stjärnor däruppe. På Krings konditori köpte man Casablancabakelser med banan. Om jag nu bara fått äta en enda … Fortsätt läsa Tanter, bakelser och ett mystiskt ljus över slätten

Ett stort jävla slukhål

Terrorismen öppnar ett stort jävla slukhål mitt i gatan. Som i den där fasansfulla målningen av Peter Tillberg från sjuttiotalet – ”Mitt i Sverige”.  Den som gav mig rysningar när jag såg den första gången. Den ska visst föreställa Enköping men de där villorna som kantade gatan tyckte jag mig känna igen från min egen … Fortsätt läsa Ett stort jävla slukhål

Vårtankar om en souk och den där jävla Bengtsson

Idag såg jag att Qwarnströms kappaffär i Borlänge hade satt ut sin trottoarpratare som lovade ”Vårnytt”. I centrum såg jag romer, pensionärer i keps, kvinnor i hijab och skolungar som myllrade vid ettans hållplats mot Kvarnsveden.  Jag gjorde en av mina regelbundna ronder genom Bragegallerian. Den gapar allt tommare och sorgsnare med dammiga och övergivna … Fortsätt läsa Vårtankar om en souk och den där jävla Bengtsson

En man med gener från Backaryd

Jag träffade min biologiska morfar sent i livet och han hade då tagit stora kliv in i demensen. Han hade jobbat som inseminatör vilket jag tyckte var lustigt och han log vackert. Hans fru hette Lydia och hon sjöng andliga sånger till mandolinackompanjemang. De hade en tavla med en stor änglakör över soffan. Sådant fanns … Fortsätt läsa En man med gener från Backaryd