Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad
. När jag går över asfalten vill jag att mina fotsteg hörs med en alldeles särskild resonans.
Misstagen är är väl en slags ingångar till upptäckterna. Mina tillkortakommanden hjälper mig att få syn på kärnan som finns inne i den där gubben med keps. Funderar på om det finns några regler jag borde följa? Alltså. Några finns det nog. En regel är att man inte ska förhäva sig men den regeln säger … Fortsätt läsa Regler och rättesnören
En dag i juli och i USA firar de sin nationaldag. Jag jobbade över. Människorna i Dalarna måste ju få sina busstidtabeller. Så länge det nu går några bussar. Nedskärningarnas människor hyvlar resolut lager efter lager av vårt gemensamma arv. Det regnade på hemvägen. En kall och sur julikväll. Bussen räddade mig från den värsta … Fortsätt läsa You’re the measure of my dreams
Skräpposten jag får på jobbet bli allt mer metafysisk:”Efter att ha analyserat manga tester kom vi till slutsatsen att kvinnor gillar man som du. Darfor ar tvivel vardelos. Du har en stor chans av furor. Har du sett det an?” Jag har inte sett det varken än eller an. Men jag börjar få upp ögonen … Fortsätt läsa Skärvor ur vardagen
Snön ligger alldeles vit över hela landskapet. Världen däremot ter sig stundom svart. Eller kanske ska man säga syns den som en gråbrun sörja. Det är komplicerat. Det är vi och dom. Vi som tror oss vara goda och dom som vi tycker är onda. Sen finns det väl de som är mittemellan. Det är … Fortsätt läsa Änglar finns!
13 November. Kära dagbok! Idag har jag varit och undersökt posten med magnetkamera. Åtminstone var det detta Jon trodde att jag sökt ledigt för när jag berättade om det igår. Han såg lite nollställd ut. Varför det, frågade han? Vad har du med posten att göra? Min skånska vållar mig problem här uppe i mellersta … Fortsätt läsa En privatmans vedermödor
Kära dagbok. 30 oktober. Jag kom ut från biografen med lite rödkantade ögon. Vi hade gråtit en stund över Lady Gagas skönsång och över KÄRLEKEN – trots allt. Jag lite mer i smyg och tonårsflickorna i bänkraderna mera hulkande. Trevligt med en nästan fullsatt biosalong i Falun och bra att få gråta lite kollektivt en … Fortsätt läsa Om trehundra år
Allt är Barry Whites fel. Ja, jag vet att det är fel att skylla på överdimensionerade svarta soulsångare som varit döda i mer än femton år. Men vem ska man skylla på? Jag kan ju inte skylla på Engelbrekt Engelbrektsson - han har ju varit död i snart sexhundra år. Du kvinna i en lång … Fortsätt läsa Fragment ur en gubbes liv.
Jag såg en mycket död skata på Ingebjörnsgatan. En skata så död att inte ens en John Cleese i högform skulle kunnat övertygat mig om att den bara vilade, var förvånad eller längtade tillbaks till de norska fjordarna. Jag sörjde den inte nämnvärt. Skator dör. Livet blir outhärdligt om man ska sörja varje enskild … Fortsätt läsa Funderingar uppkomna vid åsynen av en död skata.
Tjofaderittan lambo. Tänk om det bara är det som allting egentligen handlar om. Tänk om det är jag som har fel och har gått alldeles vilse. En av dessa förhatliga vänster/liberal/kryptomarxistiska kulturkoftor med anarkistiska böjelser. En av dom som måste göra avbön inför representanterna för verklighetens folk. Jag ser mig med krum rygg och med kepsen … Fortsätt läsa Bekännelser av en subversiv tråkmåns.
Pingsthelg i Grängesberg. En plats man kan förhålla sig till på många olika sätt. En cyniker ser allt det som flagnat. Fnyser åt dessa män med rondör som mumsar bakverk man minns från sextiotalet. Män som sitter på Citykonditoriet med keps och blåtandssnäcka i högerörat - som om de ständigt väntade på samtal. Förmodligen samtal … Fortsätt läsa Hänryckning i rostbälte
OM ATT SKRIVA OCH ATT SKRIVA OM
modifierade sanningar
Åsikterna i bloggen är helt privata (Bo Bävertofts) även om bloggen är en del av SPF Seniorerna Faluns webbplats - resten ligger på http://www.spfseniorerna.se/falun.
Sveriges minsta bokförlag. Startat 2012. Baserat i Midsommarkransen-Malmö
