Att säga mod till sin spegelbild

Novembermörkret sluter sig allt tätare kring mina kvällspromenader. Rundan runt Kålgårdsdammen går på rutin. Bilarna susar på Hanröleden. En ensam joggare. Ett och två. Ett och två. Gräsänderna snattrar i mörkret. Billyktorna stryker över buskagen. Circle K lyser som en hägring. Möter en hund med en grön reflex. En matte pratar i telefon. Ibland undrar … Fortsätt läsa Att säga mod till sin spegelbild

Folkets hus, tanterna på bingon och jag.

  Ett sätt att hantera vår tids gigantiska utbud är att bryta ner det till mycket små enheter. Från Spotify fiskar jag upp enskilda låtar. Låtar jag sen stoppar i mitt inre 7-tums vita singelfordral. Spelar dom sen om och om igen. Som jag gjorde då. När kassan var skral och utbudet mindre.   Just … Fortsätt läsa Folkets hus, tanterna på bingon och jag.

Skit i auktoriteterna! Tänk fritt!

Det är som ett litet gerillakrig. Jag smyger i min barndoms gränder och prång. Vandrar den där lilla vägen som gick mellan husen på Ängabäcksvägen och Göjegatan. Girar ner mot Ängabäcken och ser kondomerna som ligger på stigen. Cigarettpaketen och de tomma flaskorna Koskenkorva. Osäkrar mitt gevär. Siktar på minnena. Ett gevärsskott rakt in i … Fortsätt läsa Skit i auktoriteterna! Tänk fritt!

Vad vore vi utan livets små berättelser?

Levande alldeles ensamma i våra små världar av tillkortakommanden och förhållandevis små förtjänster vore vi inte mycket till människor. I ensamheten kan man förvisso skapa sin egen lilla värld – men om ingen bringar ljus i det inre dunkelt så går man vilse. Utan de små berättelserna kunde jag inte leva. Berättelserna om medmänniskorna och … Fortsätt läsa Vad vore vi utan livets små berättelser?

Tanter, bakelser och ett mystiskt ljus över slätten

Livet var som en mycket smal stig. Ibland gick man den alldeles rakt fram. Ibland vek man av in på Svalegatan. Man kunde ställa sig och titta rakt upp i himlen. När solen gått ner bodde det stjärnor däruppe. På Krings konditori köpte man Casablancabakelser med bananglasyr. Om jag bara fått äta en enda tugga … Fortsätt läsa Tanter, bakelser och ett mystiskt ljus över slätten

En privatmans vedermödor

13 November. Kära dagbok! Idag har jag varit och undersökt posten med magnetkamera. Åtminstone var det detta Jon trodde att jag sökt ledigt för när jag berättade om det igår. Han såg lite nollställd ut. Varför det, frågade han? Vad har du med posten att göra? Min skånska vållar mig problem här uppe i mellersta … Fortsätt läsa En privatmans vedermödor

Elegi över en trappstäderska

Marianne ringde mig i veckan och berättade att Elsa hade dött Hon dog hemma i sin säng på Hantverksgatan omgiven av sina närmaste. Det hade gått fort och alla fem barnen hann inte hem. Sista gången jag såg Elsa var i september  när vi var nere i Skåne. Elsa öppnade aldrig dörren den gången. Vi … Fortsätt läsa Elegi över en trappstäderska