Kajsa versus the Kardashians

 ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.”

Jag har hängt med Kardashians senaste veckan. Vi träffas några minuter varje eftermiddag i glasväderskyddet vid SSAB Västra porten.

Dom har ett nytt hem och har tagit sig till en ny nivå. Jag känner inte deras gamla men jag tycker att de ser lite sprutlackerade ut.

I det där glasväderskyddet hänger jag en del. Ibland ser jag på en mås som har landat på körbanan. Ibland spanar jag bilmärken. Nuförtiden kan jag inga. Ofta ser jag på Korskyrkan. En arkitektonisk plåttårta som fyller mig med fniss snarare än frälsning. Till slut kommer bussen.

Denna veckan hänger jag med Kardashians. Först ett tillrättaläggande. Jag är inte en sådan gammal stofil att jag aldrig hört talas om dem. Jag bor inte under en sten.  Någon skilsmässa har svischat förbi. Någon juvelstöld. Men jag har aldrig förstått varför jag skulle bry mig. Varför de är viktiga.

Man ska intressera för allting här på jorden. Allt är ett symptom för någonting. Kardashians är väl också människor av kött och blod. Möjligen lite sprutlackerade då. Men de behöver väl mat, kärlek och sjukvård som vi.  En av dom verkar dessutom gravid. Tror inte att hon fått vara med oss i väderskyddet med den magen annars.

I sprutlackerarnas värld är skönhetsidealen outgrundliga. Rikedom och skönhet mäts med parametrar som inte finns i min måttsats.  Ärligt talat. Jag skiter i Kardashians.  Man måste prioritera. Vår tid här på jorden är begränsad.

Det var mycket roligare och mer lärorikt att hänga med Kajsa.  Hon jag mötte på Mora lasarett förra veckan. Hon som väntade på att vi skulle komma. Hon som jobbade i restaurangen och som verkade känna alla.

Kajsa som var inkastare till vår information om kollektivtrafiken. Hon som ställde alla relevanta frågorna om vem vi var och vad vi gjorde där. Som intresserade sig för den mycket lilla världen. Hon försåg sig med reflexer, cerat och busskortsfodral och broschyrer. Allt vi kunde uppbåda.

Hon som vindlade ut i långa berättelser om människor och om dens kulla som hade köpt ett hus i Uppsälje. Och om ”ho” som jobbade på psyket och som hon skulle åka och handla med sen och som skulle skjutsa hem henne. Och om far som fick skjutsa henne den gången bussen var inställd.

Det är all världens Kajsor jag vill hänga med. Det är hos dem och mellan oss som livet levs och tas till nya nivåer. Fast sen vill man förstås vara inkognito ibland med sin skomakarlåda och sitt glas lingondricka. Så lite irriterad blev jag när hon gick runt bland restaurangborden och pekade mot mig. ”Han. Han som sitter där jobbar med bussarna. Har ni frågor ställ dom till han.”

Saktmod kommer från lågtyskan och syftar på de blygsamma människorna, de anspråkslösa, de maktlösa, de fattiga. De som inte startar krig. De som inte förtrycker. De som inte förnedrar.

Av dom kan vi lära oss en del.

Kajsa versus the Kardashians. 1-0.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s