Det är som ett litet gerillakrig. Jag smyger i min barndoms gränder och prång. Vandrar den där lilla vägen som gick mellan husen på Ängabäcksvägen och Göjegatan. Girar ner mot Ängabäcken och ser kondomerna som ligger på stigen. Cigarettpaketen och de tomma flaskorna Koskenkorva. Osäkrar mitt gevär. Siktar på minnena. Ett gevärsskott rakt in i det som var och inte kommer tillbaka.
Åren blir alldeles livrädda och flyger sin väg som en skock fåglar skrämda av skottet. Jag försöker samla mina trupper. Nu är det revolt! Nu startar vi ett uppror mot Hans Majestät Glömskan.
Fast inser att detta nog mest är en räddningsexpedition rakt in i det där skånska sextiotalet. Famlar efter något som är på väg att rinna mellan mina fingrar. Försöker göra en landstigning på en sjunkande ö.
Ludvig Haker. Plötsligt dyker den gubben upp. Mannen som fick mig att tvivla på kristendomen. Rektorn på Centralskolan vars främsta bidrag till den svenska pedagogiken var korridorundervisningen.
Böna som idag säkert haft en helt annan bokstavskombination hade periodvis sin bänk i den där korridoren. Vi brukade snacka skit när vi träffades där. En fis eller ett fniss på sexualundervisningen då var det – ”Ut”. Korridorundervisningen byggde våra intellekt och vår misstro mot överheten.
Ludvig Haker var någon som Fritiof Nilsson Piraten hade kunnat hitta på. Mycket riktigt besökte vi en gång Ludvigs föräldrahem på skolresa till Ystad. Hans ålderdomliga mor bjöd på saft i en huslänga mitt på Söderslätt.
Vad gjorde vi Ystad?
I Ystad bodde vi på vandrarhem. Jag minns att jag ramlade på rumpan med en flaska Mer i bakfickan när vi spelade minigolf. Sen minns jag att vi pumpade luftmadrasser hela natten. Det var någon idiot som drog ur proppen.
Vad lärde jag mig av detta sextiotal?
Jag lärde mig att hålla fast i verkligheten. Insåg att vi behöver dårskapen för att vårt förnuft ska överleva. När jag hörde att Ludvig Haker var ordförande i Kyrkobröderna förstod jag att man ska skita i auktoriteterna. Man ska tänka fritt.
”Poppa rumbo rumbo
Hey Poppa Joe coconut
Poppa Joe, hey Poppa Joe
Poppa rumbo rumbo
Hey Poppa Joe coconut”
Det är också en sång om frihet!
Skit i auktoriteterna! Tänk fritt! Vad är det annars för mening?