Här lever man i något som man på sin höjd skulle vilja läsa om år 2222. I tionde (digitala eller stencilerade?) bandet av den reviderade världshistorien. Det där bandet som heter ”Demokratins fall och klimatkatastrofernas årtionden”.
Lite smått intresserad kunde man följa turerna i det första rysk-ukrainska kriget. Läsa om de högerextremistiska presidenterna och de konservativa regeringar som satt i knät på nationalister. Nationalister med mycket skruvade föreställningar om den kultur och de länder vi råkar vara födda i.
Där skulle man kunna smårysa åt människans oförmåga att se sammanhangen. Se att vändningen kom sent. Men att det gick. Just de despoterna föll. Just de krigen tog slut. Världen gick att laga och lappa ett tag till.
Man skulle vilja kunna viska till de förfäder som levde i nådens 2022. Håll ut! Det kommer att bli bättre innan det blir sämre igen. Hjulen snurrar. Krigen kommer. Våldet och ondskan är mitt ibland oss. Efter de lyckliga åren på 2100-talet hopar sig molnen igen. Det mullras med vapen (atombomber eller stridsyxor?).
Håll ut!
Syret kommet att ta slut en dag. Solen kommer att explodera. Allt det där vet vi. Nöden och döden är evig. Men berättelserna vi skapar. Våra minnen. Vår kärlek. Allt det som verkligen betyder något. Små lortar är vi alla – hur stor vår makt än råkar vara just nu. Hur stora palats vi än bygger oss. Alla vi små och obetydliga. Vi bara måste. Måste hålla ut!
Det kommer att finnas ägg i fågelbona länge än. Det kommer att vara knoppar i syrenerna. Det kommer att luktas på nyföddas fontaneller. Det kommer fyras av leenden av ungdomlig kärlek. Romanser kommer spira på åldringsboenden. Goda gärningar kommer vara pärlor i ett oändligt halsband.
Håll ut!
Vi ska skapa minnen tillsammans. Det kommer att finnas varm korv med bröd. Kall öl kan inte tas ifrån oss. Skratt och fånigheter. Ömhet och solidaritet. Vi kommer länge än att se djupt in i varandras ögon.
Håll ut!
Världen kommer att komma till ett slut. Men på gravstenen över den här civilisationen hoppas jag på inskriptionen. ”De höll ut. De gav aldrig upp. De skapade minnen tillsammans.”
I morgon är det långfredag. Kyrkklockor med dov klang. Hur kul är det?
Håll ut!
Om inte uppståndelse så ett kokt ägg och en sillbit. Om inte fixa allt på en gång så mycket små steg. Om inte himlastormande kärlek så smekningar av en varm hand.
Håll ut!
Glad påsk!
Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad 
Tack för en upplyftande text – kan behövas i dessa tider. ..
Var det Albert Einstein som sa: ”Jag vet inte med vilka vapen det tredje världskriget kommer att utkämpas, men i det fjärde blir det käppar och stenar.”?
Jag vet i alla fall att det var Hasse och Tage som sjöng:
När man ser på hur barn’a växer upp och står i,
Kan man undra om barn’a nånsin får det som vi?…
Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl
Men man hoppas att barna ändå får ett glas öl.
GillaGillad av 1 person
Tror det var Einstein. Hasse och Tage är jag också absolut säker på. 🙂 En favorit.
GillaGillad av 1 person