Misstagen är är väl en slags ingångar till upptäckterna. Mina tillkortakommanden hjälper mig att få syn på kärnan som finns inne i den där gubben med keps.
Funderar på om det finns några regler jag borde följa?
Alltså. Några finns det nog.
En regel är att man inte ska förhäva sig men den regeln säger också att man kan ge sig på någon om det är för deras eget bästa
Reglerna säger att man alltid måste hjälpa en vän – oavsett hur mycket besvär det innebär. Fast reglerna säger också att den där vänskapen måste tillåtas gå på tomgång ibland. Det måste få gnissla. Vad vore det för jävla vänskap annars?
Reglerna säger att jag ska vara ansvarsfull när det behövs men de tillåter också att jag kan vara totalt oansvarig när det passar sig och när jag inte sårar någon.
Regler behövs. Dumma regler får man bryta. Regler ändras över tid.
Några är eviga. Kärlekens regler. Hoppets regler. Och så frihetens då. Men friheten följer kärleken och hoppets regler. Friheten är förrädisk. Den kräver liksom solidaritet.
Finns det andra? Vet inte. Men man får väl inte ta med händerna och man ska väl helst inte kacka i eget bo.
Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad 