Tabula rasa

8 maj

När jag kommer ut på Kung Gustafs torg hör jag hur ån brusar i Kvarnparken.

Detta hör jag trots att jag väntar på hörapparat. Det var 56 veckors kö till hörcentralen. Det kan väl vara 50 kvar nu ungefär. Ingen panik. Jag hör brus. Det är mest tystlåtna mötesdeltagare och hustrur i angränsande rum som är problemet.

Himlen är blå. Det kliar i ögat. Lugn – Clarityn finns i väskan. Det där kliet är en sådan härlig påminnelse om att vintern rasat ut. Vad är väl pollenallergi mot en lövsprickning?

Roger ringde igår. Han hade lärt sig att hata ord som ”hanterbar” och ”under kontroll”. Det var några till men dom har jag glömt. Jag blev så glad när han hörde av sig. Har skrivit något brev och skickat något sms men inte fått svar.

Han var på gott humör. Det är då man ringer. Skämtade om hur han hade fallit över toalettstolen, inte kunnat komma upp och hur han fick tag på mobilen som låg på handfatet. Han hade nu varit 10 veckor på rehab och kunde förflytta sig lite med en rullator. Det som sprider sig är just nu ”hanterbart” och under kontroll.

Man hör att livet har krympt till en sjukdom. Att tiden har förtätats till ett nu. Fan Roger jag minns hur kul vi hade när vi jobbade ihop! Fan Roger du är 10 år yngre än mig!

Jag ställde mig en stund på trottoaren där Slaggatan mynnar i Kung Gustafs torg.

Tänkte.

Kanske är det så att vi föds tabula rasa. Helt utan egenskaper och att vi sen förvärvar dem under livets gång.

Men Roger nog fan förvärvar vi. Varje dag lite klokare. Varje dag lite närmare fulländning och lite närmare utplåning.

Roger finns det en alltomfattande kärlek som säger att vi duger? En kärlek som omsluter oss trots alla våra skevheter och skavanker?

Idag ska jag försöka se på alla människor med mina varmaste ögon. Idag ska jag träna på att se igenom alla lager av fernissa och förställning. Idag ska jag se bortom alla mina åsikter och fördomar rakt in i det gemensamma hjärta som vi alla delar.

Det höll i precis sex minuter. På Stora torget mötte jag tjänsteman O på Falu kommun. Honom tycker jag mycket illa om.

Vi vek båda med blicken.

På jobbet fick jag först skäll av en frustrerad chef. Lärde mig sen vad stjärtfluss betydde när jag läste regionens nyhetsbevakning.

Till lunch. Hemlagad pytt i panna och Tom Puss ur den seriesamling jag försöker göra hanterbar.

Imorgon. Rakt in i vårt gemensamma hjärta!

Icke sa nicke.

Men viljan finns!