Anthony Hopkins och Anders Södergrens rumpa

Kära dagbok! Idag är det torsdagen den 4 februari. Jag vaknade tidigt. I Falun visade termometern på –14. Jag kollade SMHI och såg att det var 0 grader i Reykjavik. Det var det också i Höfn. Höfn ligger vid havet och vid foten av Vatnajökull. Numera bryr jag mig en hel del om Vatnajökull. Det … Fortsätt läsa Anthony Hopkins och Anders Södergrens rumpa

Vingmutter och livet efter detta

En räknare jag startat i datorn säger att det är 1072 dagar till kvar pensionen. Det hela känns mycket patetiskt. Minns en trafikplanerare på Kalmar länstrafik som hade en sådan när jag gjorde ett studiebesök där för väldigt många år sedan. Då var man mitt i karriären och fnös åt sådant. Nu är man där. … Fortsätt läsa Vingmutter och livet efter detta

Verksamhetsplaner vackrare än buffelmän.

Plötsligt blev allt väldigt vitt. Ett tjockt lager över tillvaron. Det kändes lite ovant. SMHI började höja sina varnande fingrar. Lunchpromenaden blev lite tyngre. Backarna upp mot Lustigknopp sög mer än vanligt. Läste om mål och nyckeltal i förvaltningens verksamhetsplan. Sådana blir lätt snömos. Ett tjockt lager av ord i verksamheter där orden är viktigare … Fortsätt läsa Verksamhetsplaner vackrare än buffelmän.

Det mänskliga kamratskapets evangeliun

Så är det ännu en fredag i världen. En fredag i oktober. En president vi inte tycker om har fått Covid. Det önskade vi honom inte. Trots allt. I oktober ska man predika det mänskliga kamratskapets evangelium. När hösten kommer ska man leta efter det människorna döljer bakom maskerna. Stämplade ut en timme och gick … Fortsätt läsa Det mänskliga kamratskapets evangeliun

Le bonheur… Terre promise

I helgen såg jag en dokumentärfilm av Laurent Hasse - Happiness… Promised Land. Efter en bilolycka ger sig Laurent, som en del i en läkningsprocess, ut på en flera månader lång fotvandring från Pyrenéerna till Dunkerque. Han vandrar genom en vintrigt vackert fransk landsbygd ensam med sin kamera. Tar den tid det tar. Stannar där … Fortsätt läsa Le bonheur… Terre promise

Bröd och vin. Korv, mjölk och getter… Den är vacker. Världen.

Fyllde ryggsäcken ikväll på Hemköp. Bar en gul kasse bredvid i handen. En sakta promenad igenom stan. Det sorlades på krogarna. Det är dom väl unt.Sorlet i sig är nog medicin för svultna själar. Det var lite ungdomsgäng som drog omkring. Några förälskade par gned sig mot varandra. Några cyklar. Några gubbar som jag - … Fortsätt läsa Bröd och vin. Korv, mjölk och getter… Den är vacker. Världen.

Det går ett spöke runt Europa…

Lördag morgon i ett slokörat land. Vaknar i en värld som tittar nerför ett stup. Detta kan gå bra. Det slingrar alltid stigar. Det finns alltid vägar att gå. Vi har gått dem förr. De som vädrar diktatorisk morgonluft kan sätta i halsen. Det har de gjort förr. Det är dropparna av saliv vi undviker. … Fortsätt läsa Det går ett spöke runt Europa…

En fredag då änglarnas vingslag inte lämnar några spår i vår hud…

I tider när virus tar vägen förbi vårt immunsystem. När larmet och stojet får oss att tro att vi står med vår sista lilla slant vid stranden av floden. Den som rinner mörk och hemlighetsfull och där tårpilarnas grenar böjer sig över det mörka vattnet. Där vid den flod där vi väntar på den skrangliga … Fortsätt läsa En fredag då änglarnas vingslag inte lämnar några spår i vår hud…