Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad
. När jag går över asfalten vill jag att mina fotsteg hörs med en alldeles särskild resonans.
En lördag i oktober. Ännu har det inte skett några mirakel här på Åsgatan. Inga som jag känner till i vart fall. Jag förhåller mig för övrigt mestadels skeptisk till mirakel. Det som sker det sker. Ingripande från gudomligt håll som står på vetenskapligt fast mark har jag väl inte riktigt sett ännu. Jag sitter … Fortsätt läsa Miraklet i Brinkabacken
Livet var som en mycket smal stig. Ibland gick man den alldeles rakt fram. Ibland vek man av in på Svalegatan. Man kunde ställa sig och titta rakt upp i himlen. När solen gått ner bodde det stjärnor däruppe. På Krings konditori köpte man Casablancabakelser med bananglasyr. Om jag bara fått äta en enda tugga … Fortsätt läsa Tanter, bakelser och ett mystiskt ljus över slätten
Grovarbetaren Nils Sjögren var den gränslösa kärlekens outgrundliga zenmästare. Nils var nästan alltid klädd i blåkläder. Han var så tyst att jag inte längre minns hans röst. Han var min morfar. Inte biologisk men om sådant talade man inte. Hans kärlek var lika sträv och stark som hans högerhand. Ofta vilade den på min axel. … Fortsätt läsa Kärlekens zenmästare
Marianne ringde mig i veckan och berättade att Elsa hade dött Hon dog hemma i sin säng på Hantverksgatan omgiven av sina närmaste. Det hade gått fort och alla fem barnen hann inte hem. Sista gången jag såg Elsa var i september när vi var nere i Skåne. Elsa öppnade aldrig dörren den gången. Vi … Fortsätt läsa Elegi över en trappstäderska
En gång passerade vi den där gränsen. Vi lämnade den där allt trängre livmodern och stack ut våra huvuden. Me too. I mitt fall med hjälp av en sugklocka. Barnmorskan täckte småningom mitt lilla toppiga huvud med en röd tomteluva av crepepapper. Kring min mycket lilla handled knöt hon ett grått hjärta av trä. På … Fortsätt läsa Det där korta Kevin Coyne livet och bomberna i USA
Jag har köpt en bok om Stuart Imlach. Stuart spelade fotboll och var med i Skottlands VM- lag i Sverige 1958. Han var också med och vann FA-cupen för Nottingham Forest 1959. Stuart dog 2001. Det är så - människor och företeelser dör. Vissa saker kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka och man saknar dom inte heller. … Fortsätt läsa Lojalitet, mod och hårt arbete.
Det är för jävligt med alla dessa flyktingar som våldtar våra svenska kvinnor och gör så att vi inte har råd med att vårda våra gamla. Det finns inget klimathot. Alla sverigedemokrater är sjuka i huvudet. President Trump har en jävligt ful frisyr och han är för övrigt också sjuk i huvudet. Ibland funderar jag … Fortsätt läsa Om flisan och bjälken
Tänker mig att de låter sy upp en liten knubbig docka som de sätter på avbytarbänken vid Svalövs IP. "Där satt den där Grahnapågen. Sällan han var ordinarie. Hans far däremot. Han var också född i byn – ett år vann han skytteligan både i A och B-laget. Pågen var trögare. Det blev nog inte … Fortsätt läsa Maranzana och hoppet om en plats i startelvan framtiden
Busch drog sin sopsäck längs den mittgång som skiljde tallriksmaskinerna från foliemaskinerna och packlinjen. Det gick mycket sakta. Så sakta så om sakta någonsin ska definieras vetenskapligt så bör enheten vara Busch. En snigel rör sig till exempel, mellan tummen och pekfingret, i sisådär 2,5 Busch. Hans vandringar var liksom arketypiska. En stor fet karl drar … Fortsätt läsa Zen enligt Busch
Redan när jag stiger på tåget i Lund inser jag att förbindelsen vidare mot Falun kommer att spricka. Krackeleringar i de kollektiva förbindelserna som jag numera möter med ett stoiskt lugn. Den kvinnliga tågmästaren lovar att återkomma men hennes lite sorgsna leende inger inget hopp. Jag flackar lite med blicken och fäster den vid en … Fortsätt läsa Pärlor av plast
Betraktelser med äkta träsmak
journalist och författare
om teknik, miljö och samhälle
living by, deviating from, and expanding upon the good book
Exakt på gränsen mellan lycka och överlevnad 